http://www.biryasam.com.tr/kaynak/surgun.html
-Mami inçvez ağav, aranç gavurniye kezi inatnuuz keşetsin hana ençağe, an asa hala?
-Mezi gavure dasnor aranç egin; dase, dasnuhink gavur… Mezi astinoç ta keşoğuk meşoğuk. Astinda mema, isine campa elloğa, mema ispan ağak inçik çkidik.
Me mançiye Gürcistan maloun modnin. Memek gedriç gon-çgon amanin megaloknal. E meka ‘kez um keşoğun, campan isine inçi elloğa (…) e inç elloğa, hudutnuuz elloğata, ispan elloğata inman elloğata…
-Düşünmiş gellek?
-Ha. Hedev astinta meg cins millatme keşoğun astin.
-Tun tsezi keşoğun çkideki ta?
-Çkidik, çkidik. Meg tsermantsu tidağniye genik. Bareme kuka, barem enoğuk. Kurban baremin hakvanan mezi keşetsin. Ğhad açare gurban mortoğe. Baratzune. Andi inç ağav inç ağavoç. Keşoğun astin…
-Ğhad açare gurban morteğaki
-Gurbanluğ enoğakal. Kurban baremin.
-Baremin tsezi heruntsutsin?
-Baremin hakvenin mezi keşetsin.
-Açar maçar menatsin andağ?
-Açara darak iniva gavuriniva “malğhananiva” ğharnetzak. Hedev meg astakta, yes astita, haçan meg soy martaki, Allan mezihede çerta. Bareme enakitoğ kurbaniye morteki andi hedev keşenitoğ asti yada andi aranç keşentoğa Baremin hakvan meg tidağak genikana inç keşigun!
Baremin hakvan virela. Çurnituz kenatsi. Gugume tevez antsutzi. Çurna aitsi Ali’in ture çgar. Mema putai im dani gavure kişere kenaatza kağnive ğhabar devatzuni, meg dane inçik çkidik.
Memma tuselaana, im babun ağpoe dane ergu hadik hars unik, Gürcieni, Gürcistaniin asker doneguni, merotsmana dain ama.. Genige sabaila gorçagu: ‘’Çermozima, çermozima’’ deye gorçagu.
Çermozima, Gürcice ağpar asuşa.
An gorçagu. Hedef yesa ğhopar hars me une, hedrak gertaki çurniva. Asti ta, ‘Ye ina inçi iman gorçagu’ asti. Harhal inu ağpare askere danigun asti, yes.
-Tun aman kidatser?
-Meg aman kidaki. Putgenimana im done metz gavure, metz elloğe, badin varanine, badoun arenine kuka.
-Ku done inç gener gavure, misafirerta an igune?
-Çaa. Kani danum gatsadzin…
-Muhafızın?
-Ha ha. Danan kenatzadzin, meg çkidik ğhoş. Mezi astatçuni dane edetnine kenatsadza.
-Metz elloğ Gürcin kuka anine; ‘’ididamoney’’gasa, ‘’taşvi zavaroz veşşi’’ gasa ‘’Kurzo pavda’’ asti.
-İnç asuşa ku astatzed
-Nor ertouk inç gasez asti al.Gorçetzi, gugmenia arak geriu geri tartsak. Kenatzi dune. İm babe done nestatza. Babun ‘’ye babi gavure mezi keşagu’’ asti. İgvanal… Darkme unim, garkovedza ama yeni yetmain. Yeni yetminye igvanan dain andağe. İser yeni yetmain, komonistin, haskişer isine yed gantsenin deyina igvonan “kereba” go astin kolhozin, aniva dain.
-Gencoun joğvetsin?
-Gencoun aniva dain. Andi hedev halvorin asti ta, halivore kelloğnive gorçagu; ‘’im dain mege Galein posin bargatza’’ gasa, ‘’megale çko’’ gasa. Halivore bolakagu, gorçagu. Mege meratza gasa, megale… Andi eyev, megale an metze gorçets; ‘’…gürcüce’’ . Egoğa asats, vağemi asats, an himi egoğa asas. An halivore bolakagu, gorçagu. Hauri dasnihing daragana.
-Halivore vova?
-İm babna, babe Sarğoşin Bekir na
-Sarğoşin Bekir’e?
-Ha. Meg gendigik inç vegalnoğuk? Pagene lazdov likna, dune tagvelouğ, likna, voe vegalloğez. Erguadik şe vegalliguz megale dağnaal, nor danoğuk.
Ali mek gendik çikta, kiçme çamaşur, memeg yoğan. ‘’İder inç enoğek vuuu’’gasa, ‘’mezi Gavure kede lelloğa, tzove lelloğa, ider inç enoğek’’ gasa halivore; gorçagu, bolokagu.
Gorçemi, likiri çayi babayi….
-Gavurca gasa?
-Vayi metze gasa, halovorin. Subay ça, naçallik gara en çağe, an. “Vağemi kezi madağ ellim’’ gasa, “ku dağan egoğa’’ gasa. Ali put genikana oğniknive gorçigun megalin terane. Mek kidigta sade mezi keşigun.
Putgenimana Gavure done entin tevange apun ispan gungatza. Haspatze madağellim asti. Gavure mezibedgena, donez entin gungotza. Gavure gungatza, içvezu karakole sinore vaan gungiçi ta…
-Terane arçetin bed gena.
-Ha….
-Nobatçiyin, emmen polor.
-Ha. Mege hona gorçagu mege hoza gorçagu.
Putgenimana sinoriz mode hoza kağ go, an milletin vağen keşadzunin… sabağten gebatza. Cermak makinanin akmiş gellin istuz. Gavarindage katarinan kuka. Andiana bolokagu gendike…. İm oğnan butun kimatsvi . Gendike bolekigun. Butun kuka…
-Bitun Hamşetziinta..
-Bitun Hamşetziin. Aşhğarez kuka, bolokingu, bolokingu… gorçoğe vova, makinin terçoğe vova. Artuk mezi egoğa. Aser sinorin modnine aman egoğ egoğ ağhiri mezi mode poboğa… Cermak katara andi anine. Mina ive Erzetsi gar. Sinoriz modiga hoza. Çaça go gasen.
Meg şoşin varan kulak.
-Campun varan kulak tuk?
-Meg şoşin varan… andi putaakana, ‘’eee gideyirum’’ dedi, ‘’ne olacaksa olsun’’ dedi, ‘’anasını s.keyim onun’’ dedi. Rizeli. ‘’Zaten kideyurum’’ dedi. Anunna Paşa’a.
-“Kopayuruk buradan” gasa ha?
-Ha. Astita, “zaten ğhendasoç Paşa. Nere gideyursun’’ asti. “Ne olacaksa olacak’’ dedi, “anasını sikeyim” dedi. “Vureyim kiteyim hele ne edecek” dedi. Gutska gerta… Meg kulak, an gutska gerta.
-Apun tevange gutska gerta.
-Metnetz artuk, akşam lemazi ağav. Mezi nöbat eyevoç. Astak ta, balki mezi moleretsan. Entunaksa ispan Acaratsu kağ go. Betke mezi nen antsadzeni mezi kednuçeni balki ertaçik gasik.
Andi hedev Meto’ina guşluk ağavona yettoğin.
-Meto inç asuşa?
-Meto marti anunna.
-Dakrin anunna.
-Eyev, yettoğin
-Meto’in yettoğin
-Yeni yetmanaun, igvanan daatznoğun yettoğin. Eyev pagenin dagnive gatsine şepetsuts hana entsku bi lazute vatetsav.
-“Udoğuçimana lazute vatitoğ”, asast.
-Çaa, lazute danuğuka. Araban egoğa, habat.
-Nor daneğek, inçvez daneğek?
-Meg nor ertoğuk kağtsats, sadgoğukta. Maşinan egoğa. Andi hğurcerniva letsak letsak
-Eşyanuzu götüreceksunuz peşunuze?
-Götüreceğuz ya, acumuzdan elecak miyuz? Orda hepimuzun lazuti yoğidi. Biz yarumuz kolhoz iduk, yarumuz… An im dakrez kolhozer, hükümetin martner, meg , im martene meg ikek demak ki, ali male dağner, inçelli, lazute gellir ali, pagene likner. Megaloke butun kolğozeni. Ağadik lazut çuneni.
-Gese hükümetin emriner, gese serbester
-Ha ha. Ğurçernina litzekhana, keloğhe vaana, letzvetsav ğurçe. Pertu ğurç unik ergu harur yiyek harur kilo purt garnu. Purtin ama eneldevatzunik. Yiyek hoki mek ğhurce vegalluçigaa.
-Ğhurçez inçina
-Ğhurç pertian
-Heybe ha tamam
-İnçatzaki şoşe. Al dane dage kağetsik egin engiretsin, dzedzetsak kiçme. Godvone vatetsak. Kiçme erese erese iketsak, kiçme ağpardatses devak, dakrouz devak, aner çuneni.
-Taksim aik.
-Ha. Anotsal devak. Mekal amnetzak, ğhurcerniva. Keloğe darakoç gume darak.
-Gume, hadige
-Ha. Hadige danik atsak. Peynenin garetsak hğurcernun, şidgetzak. Andi metnets.
Balki molerigun mezi danilçin atsak, balki molerigun atsak.
Asti, inçuk millate taksim enoğun, danoğa Coroğhin varan perema go, an peremain hede vatagu
-Pereman inçina, yapi ata
-Ça, gayağa. Gayağove danoğa hun vatagu, danigu hun vatagu.
-Tuk vağegukta kez mezi aniva lelloğa
-Mezi vatetsoç. Aner darav vatetzana gese Coroğhe engan, gese çure engav. Megin banire darav, megin megalan koğtsav. Andi..
Andağa mezi asasta mer doni metze, edisoğe menatsakana. ‘’tsezi zate kagoğçin’’ asats, “igvan makinin varan kinanku, hakvan tsezi danoğun Kiev’nuuz temdovoğun’’ asats. ‘tsezi koğnagun’ asats. Andağa mezi al vatetsoç. Aman arabin varan bargetsak. …millate gertan,mina aranç egoğe nen antsnoğa. Hakvan ağav aner nen antsan, nen antsan, tamnetsan. arakage dzark tskets. Mekal, üççereğe eyev, mekal nen antsak
-Coroğe nen antsak
-Coroğe nen antsak, entiniva gertak, me terniknive sise engadza. Andağ Ermenitstanun dane tatzan unaki, yağ unaki, banir unaki, dzağuş daradzunaki. Andi mezi asasta, hoza inçu unekana arek asats. Araban gungetsutz.
-Tse vaynenud metze gasa, naçallike
-Ha.
-An bekte marter ençağe
-Ha, an bekte marter. An mezi şad fayda eyev. Araban gungetzuz. Banire piyak, yağe piyak, partzutsak, şidgevetsak. Vore Ermenetstanun varan para unaki, anera piyak. Ermenike egin mezi desan, latzin, gorçetzin
-Ermenike tsezema ta kulan?
-Ha, kulan mezi danişin ama: ‘’no gertak hokvenik mernim, ağpar nor gertak, kurik nor gertak, aner cevcevagun. Batumin şaharin kongşiaki. Ermeni elloğnie mezi taniş elloğnie ha al gertak angağe bargakuki, egin tirennive latzin, cevcevatsin latzin.
(Araban mezi daravu tirennuuz boşaltmiş av.) Aner egin görişmiş ağan. Aner cevcevatzin. Arçin egoğ trene kenatsatza vağen. Edisoğe mekik. Anine guşlık ağav, arakake tzar tskets. An tirene gorçez, millate cevcevuş, an inçvez gorçagu!
Andi kenatsak malin moda. Campun vetin malun kişlan pobetsak. Hovernie peyin andi. Me tirenniuz netein cevcevalov, horveni cevcevagu, iiknu uyinne patsğoligun.
-Herkesin mali koyini kaldı orda?
-Kaldi. Andi anine egag gorçelov, lalov, hoveniye yararts potsğhelelov, megin ğherke gerta, makinin dage tskoğa, aman aman egag işta. Dase or dase kişer aman kenatsak.
-Dasne or dasne kişer trenove kenatsak
-Ha.
-Aşhğares eladzaki?
-Aşhğares elaku, arakagin modnik!
-Batum’dan Kırgızistan’a kadar
-Meg dağme kenatsakana istiu Hopa treni campa, makinenin egin egin arçinnal, al inçik menatzats ça, andağ gungetsak. Mernoğe merav, meçe mernoğal gar, mernoğin danigun, ispan medz guyime…
-Şade vağuşnoun ta mernigun, inçvez gelli?
-Vağuşnounan mernigun, tzerdanal, tzerdan. Sarie ispan gağkengeni.
-Trenin meçe sarie gağhkengeni?
-Trenin meçe. Mek yatağ unaki, varaniz garnaki. Kilim unaki ama fukaran meg danumme eyev anu ture araban, ertaçer, meg yoğanme şagletsu kenatz arabun campaniva. Al gavure etoğoç, andağ arabin varanive vertkets, edetin yed ertalu inçik arnuçkartsav. Tzerdan merav, kâğtsetunanal meran!
Andi doğtornie put geninta vov meratza vov meratça; meratze garnun, guyi go, danin aniva negutskin.
-Levanelu, nemaz enelu?
-….(bu bölüm anlaşılmıyor)-‘Himi mezi udoğun’, asats, ‘iser mezi udoğun’ asats halivore. Cançelçik inçik ça. Andi aniva mezi ergu torba vaaz gutska, ku köçin bütün varat tenaçi, ergu torbame vaaz gutska gerta; no gerta tun çkidez. İsatiz menagu isa nor ertoğa inatin nor gerta, tu çkidez. Mekadigme kenige megdağume kenads. Uuş dağnuuz dain. Andağa apun dağan tserdan merav, ergu yiyek or monekin, na isa
kedan, oluşağin kedan.
Aman dain dain, gese partsutzin gese obolain. Edetinsa partsenğuk, an asaçin, ğosiçi. Lizun çkidez. Gerta, keşagu. Lazdenun torban im modsa. İntzi lazdin mode vartein. Vaan etir marte keşagu. Olişağinokez arçetiz gertan, nor gertan çkidim. Arin arçin kenatsin.
Andi gorçigum: Da Meto gasim gertam, Da Meto gasim gertam.
Kişera. Karakışın sevtain orna. Tsurda. At arabain vaan. Lazdenin vaan, yez meenagim. Mezi ali hopardağa gar. Compun arabame ğeçatser, kedninva niengatzin.
Lusnikaa, gaakeşin kişerne.
Anive putgenimana cermak inçimine hetsatza, meg dağin edina. ‘Ka inçina, tsi ata’ gasim. Onunal Hatice a. ‘’Ye hars vuu, kiratin hetsatzim gertam’’ gasa. Mağar açara. Cermak açarane vaan tiatzunin. Anive gerta. Anua minal aretmiş ayin. Ana arin menats.
Meto’in jemnetsi naisa. Mezi meg kolhozme dain an dağe. Maktabin bez, dain antuz ne letzin. Medoğuma, yarikişera, lusnikan tibatza. Andağe soğe arabatsan memeg yoğon arak, yapetse meşnuuz nemedak.
-Uduşe ğemuşe inç gelli?
-Uduşin dardinakita. Meme hokveniz bayik.
An kişere butaakana tsune eyev. Hakvan vielakana arabanun vaan ergu tiz tsun go.
Metsie egin tsianun vaan. Mezi dun tutsutzin, boş dun. Muharebe ağatzer, harb ağatzer…
-Andağu denoun millate nor kenatsatzeni?
-Millatte andağu Alamanin harbnuuz daatzunin.Kezi al dağatzunin dağa da daatzunin. Memeg barav menatsatzin.
-Denie boşin. Gavurin denie boşin?
-Gavur çin, müslimanin. Vaanal ğoğa, polornie ğoğa. Antuz dain ne tein. Bidzik ocağ me gar… Aman andağe tut şad go, pat çgo. Tutin pade gedretsin, peyin. Mezi andağ aman şoğtsutzin.
-Tetenenie gedretsin?
-Aner mezi andağe soğtzutsin. Ergu tuturik, meme Gabremoğliya, meme mekik.
-Ergu tutik, yani ergu köçek?
-Ha. Ergu köçik. Anoz inadune tein, mezi isa dunez etin.
-Herkezin dunme devin?
-Ha. Andi hoverniez egin. Dasnu son oki hoiv go. Me vagonin meçe hovernie egin. Oluşağnie vordağin çkidin. Noituz kenatsin çkidin. Andi hedev, vainin komitenin , naçallikin hartsutzin ta, felan martike vordağin. Son or, ersunor an polornike menatsin. Kimi me modviz ginatsin, kimi hona hoza.
-Kez kedanta hedev ali?
-Hedev entame, imatsana komitate, isa martikez vordağin, komitatain komitat ğarbetsin. Felan dağin felan dağin astin entame anera. Aneral kenatsin memek memek kedan.
-Hoverdake kenatsin moernu dadoun kedan?
-Kenatsin, omsun hedev na isa kedan.
-Andağa dağvortsak andi. Koni dayi menatser?
- Andağik. Andi egi yes.
-Boyna andağeki_
-Ha.
-Peki, andi hede istuz kale içvez izin arer?
-İsti im ağparev ika av. Yes andi tuğt kietsi.
Çhğalurin Harun’e tuğt kiets. İsti cot ağavana, tuğt hğergetsi istuz. Asti tuğt eyev, ali ğergetsi. Mektuplaşmiş ağak. Hedev yes astita, intsi hükümetove ar asti. Hükümetove ğarba,hükümetu hükümat balki kuzes asti.
-Tun Harun emicatsan medzesta.
-Anu hedinnim. Harun’e medzna.
-Koni daagon goz himi?
- Haal yetmişe pobigum.